Fastighets AB Förvaltaren planerar en av de mest omfattande ombyggnationerna i bolagets historia på Rissneleden. Mer än 300 lägenheter ska totalrenoveras, hyrorna väntas höjas kraftigt och uthyrningsrummen planeras att tas bort. Samtidigt vittnar hyresgäster om att de inte erbjuds några verkliga alternativ, att renoveringens omfattning går långt utöver nödvändigt underhåll och att Förvaltaren kommer strunta i ägardirektivet och chockhöja hyrorna.
Ägardirektivet och sociala hänsyn
Hur Förvaltaren kan strunta i ägarnas (kommunens) direktiv är oklart. Direktiven slår fast att Förvaltaren ska ta sociala hänsyn och erbjuda en låg nivå vid renoveringar (se nedan). Förvaltaren har fått ett mycket tydligt ägardirektiv av politikerna som stadgar att det ska vara låga hyreshöjningar och sociala konsekvenser uttryckligen ska beaktas.
Direktivet lyder: “Vidare ska en lägstanivå vid renoveringar tas fram, som möjliggör nödvändiga kostnadseffektiva renoveringar utan stora hyreshöjningar.” (läs hela texten här)
“Bolaget ska även arbeta aktivt för att ge hyresgäster inflytande över grad av standardhöjning utöver lägsta godtagbara standard i samband med upprustning i syfte att stärka livscykelperspektivet, värna kulturhistoriskt klassade värden och se över möjligheten för hyresgästerna att bo kvar under och efter upprustning.”
Förvaltaren tycks nu fortsätta med en renoveringsmodell där kraftigt standardhöjande arbeten blandas med nödvändiga åtgärder – och där kostnaderna väntas vältras över på hyresgästerna genom en kommande chockhöjningar av hyrorna. Enligt en av de som förhandlar med Förvaltaren finns ingen antydan alls att de ska tillämpa ägardirektivet och erbjuda en lägstanivå. Vi hyresgäster måste ligga på Hyresgästföreningen och se till att de kräver att direktivet följs. Kommunstyrelsens ordförande Peter Schilling som nyligen avgått sa följande till tidningen Mitt i 2023 (hela artikeln finns nedan):

Hyresgästernas godkännande och processen i Hyresnämnden
Många hushåll har inte godkänt renoveringen. Förvaltaren har i vanlig ordning ansökt om att få göra sin lyxrenovering i hyresnämnden (läs ansökan här) och Förvaltaren framhåller själva att nämnden “generellt” godkänner fastighetsägares ansökningar. Detta uppfattas av många som att processen redan är avgjord. Undersökningar visar att Hyresnämnden i Stockholm är helt korrumperad och i princip alltid godkänner standardhöjande åtgärder som höjer bruksvärdet kraftigt. Detta trots att själva syftet med reglerna är att hindra hyresvärdar från att utnyttja bruksvärdessystemet och chockhöja hyrorna.
Omfattningen av renoveringen
Renoveringen innebär total rivning av kök, badrum och tekniska installationer. Ventilation och värmesystem byggs om, stammar byts, väggar flyttas och alla lägenheter påverkas i samtliga rum. Under arbetet måste hyresgästerna flytta i minst sex månader. Många beskriver processen som både ekonomiskt och psykiskt belastande. Det hela hade kunnat undvikas genom att Förvaltaren genomfört en miljövänlig varsam renovering som behåller intredning och genomför relining av rören. Vid en varsam renovering kan hyresgästerna bo kvar under processen. Problemet för de giriga ekonomerna på Förvaltaren att är att de inte kan få till en chockhöjning av hyran med varsam renovering. Systemet tillåter chockhöjningar bara när de renovering till nyskick och river ut all inredning.
Borttagandet av uthyrningsrummen
Förvaltaren planerar också att ta bort alla uthyrningsrum. Dessa rum har i många år varit en ekonomisk livlina för hushåll med låga inkomster. Många beskriver att utan dessa extrainkomster kommer hyran inte gå runt. I samtal med hyresgäster framkommer att borttagandet inte beror på valmöjligheter eller sociala bedömningar, utan på tekniska justeringar av ventilation och stammar som bolaget valt att genomföra. Det innebär att hushåll som tidigare klarat sin hyra genom ett uthyrningsrum nu mister både inkomster och möjlighet att bo kvar.
Avsaknaden av renoveringsalternativ
Det finns heller inga verkliga renoveringsalternativ. De enda val som erbjuds är kosmetiska – såsom kulörer och material – eller tillval som höjer hyran ytterligare. De omfattande ingreppen kan inte väljas bort, trots att många lägenheter redan renoverats delvis under de senaste åren. Vissa hyresgäster har nyligen fått vitvaror utbytta, men får nu besked om att allt ska slängas och ersättas igen.
Hyresnivåer och ekonomiska konsekvenser
Hyresnivåerna efter renovering uppskattas till mellan 11 000 och 13 000 kronor för en trea på 77 kvadratmeter, vilket innebär hyreshöjningar på omkring 40–50 procent enligt underlag som skickats ut. För hushåll som idag betalar cirka 8 000 kronor i månaden är detta en nivå som få klarar. Det finns ingen kommunal plan för hur hushåll som inte har råd ska stödjas eller hur barnfamiljer ska undvika tvångsflyttningar från området.
Tidigare protester i Sundbyberg
Tidigare protester i Sundbyberg visar att motstånd lönar sig. När Förvaltaren 2022 ville genomföra renoveringar med höga hyreshöjningar i Sundbyberg möttes bolaget av blockad och massivt lokalt tryck. Politikerna backade då, och bolaget tvingades fatta beslut om lägre hyreshöjningar. Nu tyder allt på att Förvaltaren kommer att köra över poliitkernas beslut. Ännu har vi inte hört något från politikerhållet? Är det ett tyst medgivande?
Alla har rätt till ett hem
Renovering ska aldrig användas som ett verktyg för att byta ut hyresgäster. Ett kommunalt bolag måste följa sitt eget ägardirektiv. Att genomföra omfattande standardhöjningar och samtidigt planera hyreshöjningar på upp till 50 procent strider mot all möjlig anständighet och brott mot rätten till eget hem.
Ort till Ort står bakom hyresgästerna i Hallonbergen när de organiserar sig mot renovräkningen och kräver: att billiga och icke-standardhöjande alternativ prövas, att renoveringsarbeten inte går längre än vad som är nödvändigt, att uthyrningsrummen behålls, att sociala konsekvenser vägs in i varje steg och att kommunen tar ansvar för att Förvaltaren följer sitt uppdrag.
Det handlar om rätten att bo kvar. Alla har ett rätt till ett hem, oavsett vad giriga ekonomer och poltiker tycker. Kommunala bolag ska inte vara ett hot för de människor som byggt sina liv i området.



