Fridhemsplan, Stockholm.
Efter en lång och utdragen kamp lyckades hyresgästerna i tunnelbanehuset vid Fridhemsplan påverka en omfattande renovering som genomförts av Familjebostäder. Resultatet blev ett nytt renoveringsalternativ som innebar mindre ingrepp i lägenheterna och lägre hyreshöjningar än vad som ursprungligen planerats.
Trots detta är bilden efteråt splittrad.
En konflikt som pågått i över ett decennium
Renoveringsplanerna har sina rötter långt tillbaka i tiden och tog fart på allvar under 2020-talet. Fastigheten, som byggdes på 1970-talet, stod inför stambyte och upprustning. Inledningsvis presenterades flera alternativ som alla innebar omfattande renoveringar där kök, golv och stora delar av inredningen skulle bytas ut.
Motståndet från hyresgästerna blev starkt. Kritiken handlade både om risken för kraftiga hyreshöjningar och om att fungerande kök och material skulle rivas ut i onödan. Frågan drevs vidare genom samråd, kontakter med politiker och överklaganden till Hyresnämnden och vidare i rättssystemet.
Ett nytt alternativ förändrade utfallet
Efter flera års påtryckningar infördes ett nytt alternativ i ett sent skede av processen. Det gjorde det möjligt för hyresgäster att behålla sina befintliga kök, välja enklare standard på vissa ytskikt och därmed påverka både kostnad och omfattning.
Detta alternativ fick stor betydelse för utfallet. Hyreshöjningarna blev lägre än vid fullständig upprustning, och även den miljömässiga påverkan minskade genom att färre material revs ut.
Samtidigt infördes alternativet sent i processen, vilket innebar att vissa hyresgäster redan hade tvingats göra val utifrån de tidigare, mer omfattande alternativen.
Begränsad skillnad i hyra
En central fråga för de boende har varit hyresnivåerna efter renoveringen. De som valde att behålla sina kök fick en lägre hyreshöjning än de som fick totalrenoverade lägenheter, men skillnaden blev mindre än många hade räknat med.
I praktiken handlar det om relativt små skillnader i hyra mellan olika standardnivåer, trots att åtgärderna i lägenheterna skiljer sig tydligt åt. Detta har lett till fortsatt missnöje och ifrågasättanden kring hur hyrorna har beräknats.
Kritik mot utförandet
Efter återflytten har många hyresgäster riktat kritik mot hur renoveringen faktiskt genomförts. Det handlar om felaktigt installerade golv, förändringar i planlösning, enklare materialval och lösningar som upplevs som mindre genomtänkta.
Skillnader mellan olika lägenheter har också uppmärksammats, där vissa fått en högre standard medan andra upplever att deras bostäder snarare försämrats trots hyreshöjningen.
En process som påverkat de boende
Den långvariga processen har satt tydliga spår. Antalet hyresgäster som varit aktiva i motståndet har minskat över tid, bland annat på grund av flyttar och den påfrestning som en lång konflikt innebär.
Samtidigt visar fallet att organiserat engagemang kan påverka stora bostadsprojekt. Utan hyresgästernas arbete hade renoveringen med stor sannolikhet genomförts i sin ursprungliga form, med mer omfattande ingrepp och högre hyror.
Fortsatt prövning av hyror
Frågan är ännu inte helt avslutad. Flera hyresgäster har begärt prövning av hyresnivåerna i Hyresnämnden, där fokus ligger på om hyrorna är skäliga i förhållande till standarden efter renoveringen.
Samtidigt väljer andra att acceptera situationen och gå vidare.
