I Tanums kommun har en grupp människor visat att det går att bygga nya hyresbostäder utan ett stort bostadsbolag. Projektet heter Högslätts vänboende och blev färdigt 2018.
De som skulle bo där bildade en förening och byggde bostäderna tillsammans. Resultatet blev moderna bostäder med förhållandevis låg hyra.
De boende bestämde själva
Högslätts vänboende är en byggemenskap. Det betyder att de framtida hyresgästerna själva planerade och styrde byggprojektet.
De bestämde hur bostäderna skulle se ut, vilka företag som skulle anlitas och vad pengarna skulle användas till. Föreningen tog hjälp av arkitekter, byggare och andra experter, men det var medlemmarna som fattade besluten.
Det fanns alltså inget vanligt byggbolag som byggde bostäderna för att sedan sälja dem med vinst.
Projektet blev billigare än planerat
Budgeten var 19 miljoner kronor. Den slutliga kostnaden blev omkring 16 miljoner kronor.
Byggkostnaden blev 25 092 kronor per kvadratmeter. Det var lågt för nybyggda bostäder.
En lägenhet på 50,5 kvadratmeter hade enligt föreningens redovisning:
- en insats på 161 600 kronor,
- en månadshyra på 5 885 kronor.
I hyran ingick bland annat el, värme, vatten, sophämtning, internet och underhåll.
Hur kunde det bli så billigt?
En viktig förklaring är att bostäderna byggdes utan krav på vinst. Pengarna användes till själva byggandet och boendet, inte till utdelning åt ägare.
De boende kunde också själva bestämma vad som behövdes och undvika onödiga eller dyra lösningar. Genom att dela på vissa lokaler, utrustning och kostnader kunde de hålla nere utgifterna.
De färdiga bostäderna blev kooperativa hyresrätter. Det betyder att föreningen äger husen och att medlemmarna hyr sina bostäder av föreningen.
Kommunen hjälpte till
Det var svårt för föreningen att få lån eftersom en liten förening inte har samma ekonomiska styrka som ett stort fastighetsbolag.
Tanums kommun beslutade därför att gå i borgen för föreningens lån. Det betyder att kommunen lovade banken att lånet skulle betalas även om föreningen fick ekonomiska problem.
Den kommunala garantin gjorde det möjligt att låna pengar och genomföra bygget. De boende kunde senare flytta in i sina färdiga bostäder.
Bostäder utan spekulation
Den som bor i en kooperativ hyresrätt betalar en insats och en månadshyra. När personen flyttar får hen normalt tillbaka insatsen.
Bostaden säljs inte till högstbjudande. Därför kan ingen köpa en bostad billigt och senare sälja den med stor vinst. Bostäderna ska vara hem – inte varor som människor tjänar pengar på.
Kan vi göra samma sak i Järva?
Högslätts vänboende visar att människor själva kan bygga och äga hyresbostäder tillsammans. Men en förening klarar sällan hela projektet utan stöd.
För att göra något liknande i Järva skulle det behövas:
- en grupp människor som vill bygga tillsammans,
- en ekonomisk förening,
- mark att bygga på,
- hjälp av arkitekter och andra yrkeskunniga,
- lån med rimliga villkor,
- stöd eller garanti från kommunen.
Stockholms stad skulle exempelvis kunna upplåta mark billigt och gå i borgen för föreningens lån. Då skulle människor i området kunna bygga bostäder där hyran bestäms av de verkliga kostnaderna – inte av ett fastighetsbolags krav på vinst.
Högslätts vänboende visar att det är möjligt. När människor organiserar sig och får stöd från kommunen kan de bygga bra bostäder som de själva äger och bestämmer över. Läs mer om Högslätt som byggemenskap.
