Från Förorten mot vålds demonstrationer i Rinkeby i december. Bild: FMVs Facebooksida
Från Förorten mot vålds demonstrationer i Rinkeby i december. Bild: FMVs Facebooksida

ETC Stockholm:

22 människor har dödats i norra Stockholm de senaste två åren. Några boende i Järvaområdet har fått nog och bildat nätverket Förorten mot våld.

“Vi vill att regeringen ska erkänna detta som en nationell kris, som är kopplad till socioekonomisk utsatthet och diskriminering”, säger talespersonen Macarena de la Cerda.

På kvällen fredagen den 2 december sköts två bröder till döds inne på kaféet Mynta på Rinkebystråket. Det var två i raden av mord som har drabbat ungdomar och unga vuxna i området kring Järvafältet i nordvästra Stockholm de senaste åren. Det blev också droppen som fick ett antal boende i närområdet att göra något. Nätverket Förorten mot våld startades.

– Efter de morden, när bröderna dog, så samlades en grupp människor som var oroliga, som kände att det var nog nu, säger Macarena de la Cerda, som är talesperson för nätverket tillsammans med Ilyas Hassan.

“Många har känt sig maktlösa”

Vi sitter på fiket på Tensta konsthall en bitande kall januarieftermiddag. Båda två bor i närheten, Macarena i Hjulsta och Ilyas i Husby.

– Vi hade ju gått runt och tänkt på det här länge. Väldigt många i områdena har gått och funderat, varit frustrerade och känt sig maktlösa av att det är så många unga som mördas. Men när de två bröderna mördades var det nog, då kände vi att nu måste vi ta tag i det här, säger Ilyas.

Runt 87 000 personer, mindre än fyra procent av Stockholms läns befolkning, bor i stadsdelarna som omger Järvafältet: Kista, Husby och Akalla i norr, Rinkeby, Spånga och Tensta i söder.

Under de två senaste åren har 22 människor mördats i norra Stockholm, varav flertalet i Järvaområdet. Bara under 2015 betyder det att 40 procent av morden och dråpen i Stockholms län har kopplingar till Järva, via offer eller gärningsman. Var tionde fall av dödligt våld i Sverige.

Vi pratar om hur reaktionerna hade sett ut om samma utveckling hade skett i befolkningsmässigt jämförbara stadsdelen Hägersten-Liljeholmen, eller Södermalm med betydligt fler invånare än Järva.

– Då skulle det ha blivit kaos, tror Macarena de la Cerda.

Hon fortsätter:

– Då skulle förmodligen en massa politiker ha reagerat och satt in åtgärder, ett krispaket som det som vi har krävt nu. Det är jag övertygad om, och det är väldigt sorgligt. Vi vill att regeringen ska erkänna detta som en nationell kris, som är kopplad till socioekonomisk utsatthet och diskriminering. Regeringen behöver tala klarspråk och inkludera alla människor, se alla människor som lika. Om inte de kan ta den ställningen så är det svårt för resten av samhället att göra det.

Ilyas Hassan fortsätter:

– Det här är en samhällsfråga. Man behöver vidta nationella åtgärder och se det på en strukturell nivå.

Stort antal organisationer

Bakom nätverket Förorten mot våld står ett stort antal organisationer, föreningar, lokala företag, ungdomar och vuxna med förankring i närområdena.

– Det är en bred konstellation av olika grupper. Förr har det kanske varit antingen unga eller föräldrar. Nu är vi alla enade. Vi har moskéer och Svenska kyrkan bakom oss. Det är tillräckligt brett för att täcka allas åsikter. Det är en helhet. Vi kan säga att det är Järva som pratar, säger Macarena de la Cerda.

– Det är viktigt att poängtera att det här inte är någon anti-rörelse, utan att vi vill jobba tillsammans med politiker och tjänstemän. Vi ser det som ett politiskt misslyckande och att man då måste vidta politiska åtgärder och jobba tillsammans. I slutändan vill vi leva i ett samhälle där de sociala orättvisorna inte råder, säger Ilyas Hassan.

Nätverket har diskuterat länge tillsammans och kommit fram till en lång kravlista, uppdelad i akuta nationella krav, lokala krav/medborgarförslag och långsiktiga nationella krav.

Överst på listan står kravet om att tillsätta en haverikommission och att tillsätta en kris-budget för att akut stötta upp de drabbade områdena. Bland övriga krav märks till exempel en budget till avhopparverksamhet för kriminella, ökad delaktighet och insyn i lokala projekt, ökade satsningar på psykologer och kuratorer för barn, ungdomar och vuxna som har traumatiserats av våldet, fler praktikplatser och satsningar på uppsökande jobbverksamhet.

– Vi tror att det är viktigt att man jobbar långsiktigt, lösningen ligger i att ta tag i de sociala orättvisorna, säger Ilyas.

Boende skeptiska mot myndigheter

Ett genomgripande krav är förbättrad representation i nämnder och myndigheter. Något som de menar är centralt för att någon förändring ska kunna ske.

– Forskning har visat att många i våra områden är väldigt skeptiska mot myndigheterna. Man är skeptisk till socialtjänsten, polisen och tjänstepersoner på fältet eftersom det saknas en förståelse för helheten. För att förbättra den bilden behöver vi få in personer som förstår våra frågor. Det handlar inte om att det måste vara en rasifierad person eller att personen måste bo precis här. Det handlar om att den till exempel ska kunna flera språk, den ska kunna våra frågor och ha erfarenhet och kunskap om det som pågår här. Och inte tjänstepersoner som jobbar 8 till 17 och sedan åker iväg hem, säger Macarena.

– Så länge vi har beslutsfattande tjänstemän som inte är härifrån så kommer våra frågor inte att tas på allvar och då kommer inte problemen gå att lösa, säger Ilyas.

Nätverket Förorten mot våld är ännu i sin begynnelse. De inblandade jobbar med att få rörelsen att växa, pratar hela tiden med grannar och alla de träffar i områdena. Framöver vill de gärna ha möten med politiker också.

– Vi mobiliserar och folkbildar, så att vi växer och organiserar oss inte bara här i Järva utan i hela landet. Så att vi blir en nationell rörelse, säger Ilyas.

– Vi skulle absolut vilja ha möten med politiker, men vi har inte fått någon inbjudan ännu. Vi prioriterar att stärka vår rörelse, skapa en plattform där vi känner oss trygga. Det tar tid, men den tiden får det ta, säger Macarena.

Vanliga människor i manifestationer

I mitten av december ordnade Förorten mot våld två manifestationer i Rinkeby. Mycket av debatten i medierna efteråt har handlat om att ett par av de medverkande använde ord som “husblatte” och “smuts”. Bland annat var polismannen Martin Marmgren kritisk och menade att det var personangrepp och att retoriken är kontraproduktiv.

– Vi var beredda på att få kritik. Jag tror att det är viktigt att man förstår att det här är en folklig rörelse. De som höll tal var vanliga människor, folk som har drabbats av skjutningarna. Vissa av dem har förlorat nära anhöriga, syskon eller vänner. Och i sådana lägen är det lätt att man går mycket på känslor och uttrycker sig emotionellt. Jag tror att det är viktigt att man förstår vad det är som gör att unga människor är så frustrerade. Att man
i stället för att fokusera på vilka begrepp som några enskilda individer har använt, fokuserar på sakfrågan. Hur kommer det sig att 22 unga personer har mördats inom loppet av två år i norra Stockholm, säger Ilyas Hassan och fortsätter:

– Det rörelsen står för det är vad vi två talespersoner säger, vi kan inte kontrollera vad alla andra säger. Vi kommer att fortsätta föra våra frågor. Vi vet om att det alltid kommer att finnas folk som kommer att försöka motarbeta oss. Men det här är vår vardag. Vi kommer inte ge upp. Det här handlar om våra vänner, våra familjer, våra anhöriga.

Gustav Gelin ETC Stockholm

 

Källa: http://stockholm.etc.se/inrikes/natverket-fororten-mot-vald-det-har-ar-en-nationell-kris?sida=1

Läs mer:

Politikerna måste lyssna på den nya rörelsen mot våld i förorten

Förorten mot våld presskonferens 16 December

Förorterna blöder det är dags för regeringen att ta oss på allvar

Rinkeby 16-17 December: Demonstration Förorten mot våld

Järva: Kort rapport från mötet 7e December

Organisera dig:

Förorten Mot Våld på FB

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.