I våras stod er gruppledare Bernhard Huber på en demonstration i Solna och höll ett tal riktat till de nyanlända som blivit uppsagda från sina lägenheter: “Ni är Solnabor och har rätt till hjälp. Om ni inte kan hitta någon annan bostad, så kan ni åtminstone kräva att ni kan bo kvar i modulerna tills förutsättningar finns att hitta bostäder på den vanliga bostadsmarknaden… Jag tycker Solnas politiska ledning har ett ansvar för er. De kan inte bara blunda!”
Sedan dess har ni satt er i det politiska styret i Solna tillsammans med Alliansen och nu är det ni som blundar för problemet. Vi skulle därför vilja förklara vår syn på situationen:
Bostäderna på Bredkilsbacken i Solna är så kallade modulbostäder på 19 kvadratmeter som delas av två personer, ofta främlingar för varandra. De kostar runt 5500 kronor i månaden, så det är knappast tal om någon välgörenhet. De nyanlända i Solna har blivit anvisade dit efter att ha bott någon annanstans i Sverige under asylprocessen, de har alltså inte själva valt att hamna just där. Många vi talat med säger att de inte visste vilken typ av kontrakt de skrivit på, och hade de vetat hade de inte gått med på villkoren. Men nu bor de i Solna sedan två år, har fått jobb eller påbörjat utbildningar, har barn i förskola och har skapat bra relationer med grannar. Kort sagt har de etablerat sig i er kommun, vilket den så kallade Bosättningslagen (2016:38) ju syftade till. I förarbetet (prop. 2015/16:54) till lagen framhålls vikten av att skynda på de nyanländas etablering och framförallt att alla kommuner i Sverige ska ta lika stort ansvar utifrån sina förutsättningar. Solna har genom den så kallade “Solnamodellen” lyckats bra med att få folk i arbete, men väljer nu att vara värst i klassen när det gäller att ta ansvar för de människor man tagit emot.
Solna stad är inte ensam om vad som har kommit att kallas tvåårsregeln. Tvärtom, i Stockholms län har allt fler kommuner antagit en regel om att erbjuda bostad under två år. Men det finns också kommuner som erbjuder längre kontrakt. I Botkyrka har man förstått att två år är alldeles för kort tid för att etablera sig och hitta bostad. Där får de nyanlända bo upp till fem år i modulbostäderna som finns i Tumba och i Tullinge. Sollentuna erbjuder tillfälligt boende upp till fyra år, Stockholms stads bostadssociala resurs gör inte skillnad på genomgångsbostäder för nyanlända och andra grupper som av ekonomiska eller sociala skäl hamnat utanför den reguljära bostadsmarknaden, vilket också innebär att de boende får stanna längre än två år. Det är alltså möjligt för Solna stad att ompröva sitt beslut som av principskäl står fast men som får förödande konsekvenser för människor som hamnar i hemlöshet.
Istället för att ta ansvar likt dessa kommuner kastar ni i Solna nu ut dessa på gatan. Era politiska kollegor har i media hävdat att de flesta löst sin situation, vilket inte stämmer. De allra flesta saknar fortfarande bostad och några få har löst det genom att flytta runt mellan tillfälliga soffor, en boendesituation som av Socialstyrelsen definieras som hemlöshet. Genom att vräka de boende på Bredkilsbacken bidrar ni till ökad hemlöshet och försvårar chansen till etablering i Sverige. Precis som det är svårt att få jobb utan bostad, är det också svårt att fullfölja utbildningar och bygga upp sociala skyddsnät. Inte heller har den individuella behovsprövning som utlovats i kontrakten inför uppsägningen skett, utan de boende har helt lämnats i sticket. Att uppmana de nyanlända som har anvisats Solna stad att söka sig vidare till en annan kommun strider inte bara mot bosättningslagens intentioner, utan fördröjer perioden för etablering hos den enskilde individen, vilket många gånger kan få ödesdigra konsekvenser. Vi frågar oss om ni tycker det är rimligt att dessa människor ska flyttas runt i Sverige mellan kommuner för att Solna stad som en av de rikaste kommunerna i Sverige vägrar ta ansvaret som åligger dem sedan bosättningslagens inträde?
Många frågar sig om det är rättvist att de nyanlända ska få bostäder när bostadsbristen är så stor. Vi vill då påminna om att modulerna i Solna aldrig varit avsedda för den allmänna bostadskön, det är en tillfällig lösning avsedd för denna grupp. Vi vet mycket väl hur bostadsmarknaden ser ut i Stockholm och att det är svårt om inte omöjligt att få ett förstahandskontrakt i en ordinarie lägenhet. Men eftersom det kommer 126 anvisningar 2019, jämfört med 215 år 2018, tycker vi att ett rimligt krav är att låta de som inte har hittat bostad bo kvar tills de lyckas hitta ett alternativ. Att bo med en främling på 19 kvadratmeter i barackliknande hus som dessutom är långt dyrare än snitthyror i Solna innebär att de flesta vill ta sig därifrån så fort som möjligt, men det tar tid att hitta lösningar. Under den tiden är modulbostäderna den enda trygghet som finns. Vi undrar därför vad Miljöpartiet i Solna tänkt göra för att lösa denna situation? Hur tänker den politiska ledningen ta ansvar? Eller kommer ni att fortsätta blunda?
Ort till Ort
Januari 2019
